Idag insåg jag ännu en gång att jag har fått ett så himla bra mottagande av de skandinaviska “mammorna” på skolan. Måste bara poängtera att det även finns “hemmapappor” på skolan. Hittills har jag stött på en belgare och en ryss. Hur som helst, idag var det möte med PTV (Parent Teacher Verein) som hittar på massor av aktiviteter på skolan. Där träffade jag på mammor från den dagen Amanda och Rebecca gjorde sina engelskatester och det visade sig att de inte alls har lyckats få till ett sådant nätverk som jag ändå har gjort. Det har väl varit min räddning, att faktiskt kunna umgås och prata med folk som har gått igenom samma saker jag/vi går igenom nu. Det har inte varit en spikrak väg, men vi har lyckats bättre än vad många andra har gjort tidigare, och det känns bra. Jag vet ännu inte vad det är som gör att svenskarna/skandinaverna har sån sammanhållning. Jag kan berätta att det är en skön känsla när man kommer till skolan och man faktiskt kan stanna kvar en stund över en kopp kaffe och bara umgås med andra vuxna. Det finns självklart andra nationaliteter i mitt nätverks också, jag har fångat upp folk från England, USA och Frankrike :). Vissa mer rutinerade kring detta med boende utomlands och andra mer rookie som jag på detta.

En fråga som man ofta får här när man blir presenterad för andra är: “is this your first trip?”, dvs “vilken land kommer ni ifrån senast?” Det är som sagt många som inte bott i sitt hemland på många år och det är inte många som jobbar. Snart får man ta ställning till; jobba eller inte jobba 🙂